Årets yrkeskvinna

Årets yrkeskvinna utses av förbundet Business and Professional Women Sweden sedan 1981.

Kriterier

Den som utses till Årets yrkeskvinna^[1] :

• är en kvinna i yrkesaktiv ålder
• har gjort en insats av väsentlig betydelse
• har påverkat utvecklingen inom sitt yrkesområde
• är en förebild och föredöme för andra kvinnor
• har inte huvudsakligen partipolitisk eller facklig verksamhet
• är utåtriktad, samhällsorienterad och aktiv

Mottagare av utmärkelsen

• 1981 Christina Odenberg, senare Sveriges första kvinnliga biskop.
• 1982 Dorotea Bromberg, grundare av bokförlaget Brombergs, invandrarkvinnan som blev bokförläggare.
• 1983 Birgitta Blom, första kvinnliga hovrättspresidenten.
• 1984 Gunhild Kyle, första professorn i kvinnohistoria.
• 1985 Annika Hagström, kvinnlig journalist i mansdominerad verksamhet.
• 1986 Barbro Fischerström, första kvinnliga flygplatschefen.
• 1987 Antonia Ax:son Johnson, företagsledare och finanskvinna.
• 1988 Ann Larsson, initiativtagare till ASEA-pendeln.
• 1989 Gunilla Bradley, professor i informatik.
• 1990 Cecilia Torudd, illustratör och serietecknare, skapare av serien Ensamma mamman.
• 1991 Ewa Persson, startade projektet "Kvinnor och ekonomi".
• 1992 Kerstin Bäck, ståupp-komiker, föreläsare, författare och före detta traversförare.
• 1993 Solveig Ternström, skapare av tv-serien Morsarvet.
• 1994 Monica Dahlström-Lannes, sexualbrottsutredare med "övergrepp mot barn" som specialistområde.
• 1995 Cecilia Rydinger Alin, dirigent.
• 1996 Bodil Jönsson, forskningsledare vid Certec, författare.
• 1997 Maria Lilja, affärskvinna, styrelseproffs
• 1998 Elisabet Reslegård, kampanjledare för Läsrörelsen.
• 1999 Carin Lindahl, grundare av Stay in Place, sportkläder för kvinnor.
• 2000 Monica Lindstedt, en av grundarna av tidningen Metro och grundare av företaget Hemfrid.
• 2001 Lisbeth Johansson, chefsåklagare i Malexandermålet.
• 2002 Elisabeth Massi Fritz, advokat.
• 2003 Carina Lundberg, direktör och chef för Etisk analys.
• 2004 Maria Masoomi, dietist och kostekonom.
• 2005 Lottie Knutson, informationsdirektör på Fritidsresor.
• 2006 Inga-Britt Ahlenius, undergeneralsekreterare för FN:s internrevision OIOS.
• 2007 Alexandra Charles, grundare av 1,6 miljonerklubben.
• 2008 Barbro Jönsson, chefsåklagare i Uddevalla.
• 2009 Margareta van den Bosch, chefsdesigner på H&M.
• 2010 Victoria Bernadotte, prinsessa.
• 2011 Lena Maria Klingvall, författare, entreprenör mm
• 2012 Gudrun Sjödén, designer och företagare
• 2013 Maud Olofsson, tidigare partiledare för Centerpartiet
• 2014 Gertrud Åström, jämställdhetsexpert
• 2015 Agnes Wold, professor i bakteriologi och överläkare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
• 2016 Mary Hägg, specialisttandläkare i Hudiksvall
• 2017 Christina Merker-Siesjö, ordförande och grundare av kooperativet Yallatrappan^[2]
• 2018 Alexandra von Schwerin, projektledare för Skarhults slotts utställningar, Eslöv^[3]
• 2020 Frida Boisen, författare, journalist, talare och kommunikationsexpert.^[4]
• 2021 Magda Gad
• 2022 Karin Tegmark Wisell
• 2023 Sofia Åhman

• Källor: åren 2006–16^[5]

Referenser

• Årets yrkeskvinna. Läst 11 oktober 2023.

Noter