2275 Cuitlahuac
2275 Cuitlahuac | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Hans-Emil Schuster |
Upptäcktsplats | La Silla-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 16 juli 1979 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2275) Cuitlahuac |
Alternativnamn | 1979 MH, 1931 XS, 1948 PX, 1955 QF, 1969 TH, 1972 LS, 1976 WF, 1982 HH[1] |
Uppkallad efter | Cuitláhuac[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,686 AU |
Perihelium | 1,906 AU |
Halv storaxel | 2,296 AU |
Excentricitet | 0,1698633 |
Siderisk omloppstid | 3,48 år |
Medelomloppshastighet | 19,66 km/s |
Medelanomali | 22,68° |
Inklination | 6,396° |
Longitud för uppstigande nod | 197,2° |
Periheliumargument | 154,1° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 7,0 km |
Synodisk rotationsperiod | 6,2 h |
Albedo | 0,177 |
Absolut magnitud (H) | 12,68[3] |
2275 Cuitlahuac eller 1979 MH[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 16 juli 1979 av den tyske astronomen Hans-Emil Schuster vid La Silla-observatoriet. Den är uppkallad efter azteken Cuitláhuac.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 7 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2275 Cuitlahuac” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2275. Läst 8 augusti 2018.
- ^ [a b] Cuitlahuac, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2275) Cuitlahuac. Springer Berlin Heidelberg. sid. 185. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2276. Läst 8 augusti 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|