2650 Elinor
2650 Elinor | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Max Wolf |
Upptäcktsplats | Heidelberg |
Upptäcktsdatum | 14 mars 1931 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2650) Elinor |
Alternativnamn | 1931 EG, 1931 DF, 1933 SX, 1937 PJ, 1950 RJ1, 1950 RN, 1950 SO, 1950 TQ4, 1954 NG, 1978 EF6[1] |
Uppkallad efter | Elinor Gates[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,157 AU |
Perihelium | 2,115 AU |
Halv storaxel | 2,636 AU |
Excentricitet | 0,1976166 |
Siderisk omloppstid | 4,28 år |
Medelomloppshastighet | 18,35 km/s |
Medelanomali | 239,0° |
Inklination | 13,92° |
Longitud för uppstigande nod | 332,3° |
Periheliumargument | 23,73° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 12,5 km |
Synodisk rotationsperiod | 2,76 h |
Albedo | 0,238 |
Absolut magnitud (H) | 11,26[3] |
2650 Elinor eller 1931 EG[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes 14 mars 1931 av den tyske astronomen Max Wolf i Heidelberg. Den är uppkallad efter Elinor Gates.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 12 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2650 Elinor” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2650. Läst 11 november 2016.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2650) Elinor. Springer Berlin Heidelberg. sid. 217. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2651. Läst 31 oktober 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|