Bredablick (mytologi)
Bredablick (isländska: Breiðablik,[1] ”den vida omkring glänsande”) var i nordisk mytologi guden Balders boning.[2]
Bredablick omtalas endast i Grímnismál – i det avsnitt som räknar upp och numrerar gudarnas boningar i himlen – samt i Snorre Sturlassons förklaring av samma text i Gylfaginning, kapitlen 17 och 22. Enligt Sigurd Agrell, som trodde att gudaboningarna motsvarade zodiakens ”hus”, skulle Bredablick vara stjärnbilden Tvillingarna.[3][a]
Bredablick nämns i Grímnismál 12 som gudaboning nummer sju:
|
|
Feiknstafir (strofens sista ord) betyder ”skräckrunor” eller något som vållar ofärd och skräck.[7] Balder har alltså bebyggt den fredligaste och minst skräckinjagande plats som han kunnat finna.
Snorre anknyter till denna strof på två ställen i Gylfaginning. I kapitel 17 säger han att Bredablick är den vackraste plats som finns i himlen, och i kapitel 22 – där han beskriver Balder i ordalag som närmast påminner om Vite Krist – säger han om Bredablick att ”på den orten får intet orent finnas”. (Í þeim stað má ekki vera óhreint.)[b]
Breiðablik är ett ungt namn; det är knappast äldre än dikten Grímnismál där dess första bevarade förekomst finns.[9]
Balders boning har fått låna sitt namn till en del andra byggnader som har byggts under nya tiden, till exempel tornet Bredablick på Skansen i Stockholm och en restaurang på toppen av Mösseberg ovanför Falköping. Namnet används även i andra sammanhang där man vill betona vidsynthet i bokstavlig eller överförd bemärkelse.
Det finns även Breidablick i Finland: på Åland, samt i Hangö – på detta senare ställe hålls sommarläger för skolbarn[10].
Se även
- Snorre Sturlasson: Prosaiska Eddan
- Gimle
- Breidablick Film Produktion AB ett filmproduktionsbolag som bl.a. medverkat i produktionen av julkalendern 2013, Barna Hedenhös uppfinner julen.
Kommentarer
- ^ Balder var den ljuse dioskuren, ”en års- och ljusgudomlighet” enligt Agrell, medan Höder var hans mörka (”blinda”) motpart. (Jämför Castor och Pollux.) Agrells forskning rörande detta byggde på Finnur Magnússons upptäckt, publicerad i Den ældre Edda, 1821, att gudarnas boningar motsvarade astrologins tolv solhus. Se inledningen[4] samt kommentardelen till Grímnismál.[5]
- ^ Det är knappast städning som åsyftas. ”He [Snorre] surely had in mind Baldr's ’goodness’”, skriver John Lindow.[8]
Referenser
- ^ Sjögren, Peter A.: Bredablick i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 2 september 2015.
- ^ ”Bredablick - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bredablick-(2). Läst 11 januari 2018.
- ^ Sigurd Agrell, Senantik mysteriereligion och nordisk runmagi: en inledning i den nutida runologiens grundproblem, kapitel 3, Stockholm 1931.
- ^ Den ældre Edda, inledning
- ^ Den ældre Edda, anmærkninger
- ^ Översättning: Lars Lönnroth.
- ^ Finnur Jónsson och Sveinbjörn Egilsson, Lexicon Poeticum. Ordbog over det norsk-islandske skjaldesprog, København 1931. Uppslagsord: feiknstafir
- ^ John Lindow (2001), Norse Mythology: A Guide to the Gods, Heroes, Rituals, and Beliefs, Oxford University Press, s.88. ISBN 978-0-19-515382-8
- ^ Rudolf Simek (2007), Dictionary of Northern Mythology, D.S. Brewer, s.44. ISBN 978-0-85991-513-7
- ^ "Breidablick". Arkiverad 2 november 2010 hämtat från the Wayback Machine. Folkhalsan.fi. Läst 23 mars 2013.
