Johann Anton Leisewitz
| Johann Anton Leisewitz | |
 | |
| Född | 9 maj 1752[1][2][3] Hannover |
|---|---|
| Död | 10 september 1806[1][2][3] (54 år) Braunschweig |
| Begravd | Martinifriedhof |
| Medborgare i | Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg |
| Utbildad vid | Göttingens universitet  |
| Sysselsättning | Poet, jurist, författare[4], diktarjurist |
| Maka | Sophie Leisewitz |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Johann Anton Leisewitz, född den 9 maj 1752, död den 10 september 1806 som geheimejustitieråd i Braunschweig, var en av Göttinger Dichterbunds medlemmar.
Leisewitz enda drama, sorgespelet Julius von Tarent (1776), är ett av Sturm und Drangtidens mest karakteristiska; dess motiv, striden mellan två bröder och den av dem båda älskade unga kvinnan, upptogs samtidigt av Klinger och senare av Schiller, som i mycket påverkades av Leisewitz.
Källor
- Leisewitz, Johann Anton i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
Noter
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Johann Anton Leisewitz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Johann Anton Leisewitz, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Johann Anton Leisewitz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
|
