Det Småländska höglandet fortsätter in i Karlskrona kommun och präglar kommunens naturlandskap. Det avslutas för vid kusten där en säregen skärgård tar vid. I början av 2020-talet stod tjänste- och servicenäringar för en stor del av sysselsättningen i kommunen. Centralorten har växt och blivit en betydande handelsstad. Även turismen var en ny och växande näring i början av 2020-talet.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden, med undantag för några år på 1980-talet, varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. Mandatperioden 2022–2026 styrs dock kommunen av Karlskrona-alliansen, bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Långö municipalsamhälle i Augerums landskommun inrättades 14 februari 1908 och upplöstes vid årsskiftet 1933/1934 då delar av Augerums landskommun uppgick i Karlskrona stad.
Det småländska platålandskapet fortsätter in i Karlskrona kommun och präglar kommunens naturlandskap. Det avslutas för vid kusten där en säregen skärgård, med de största öarna längst ut, tar vid. Graniter och gnejser utgör berggrunden i kommunen. Längst i öster är berggrunden överlagrad av sandsten, vilken avsatts under kambrium. Genom berggrunden löper ett nord–sydligt spricksystem som utvidgats till dalgångar. Under högsta kustlinjen, cirka 65 m över nuvarande havsnivå, har dalgångarna fyllts med bördiga uppodlade lerjordar. Gran- och tallskogar dominerar i norra Karlskrona medan lummiga lövskogar, ofta med rikligt inslag av präglar kustbygden och öarna i den inre skärgården. I de väl skyddade havsvikarna finns karakteristiskt stora vassar. I kusttrakten finns strandvallar och klapperstensfält.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Karlskrona kommun
Hela riket
Bebyggelse (7,9 %)
Skog (69,6 %)
Öppen myrmark (0,8 %)
Jordbruksmark (14,0 %)
Övrig mark (7,7 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2022 fanns 28 naturreservat i Karlskrona kommun.[12] Ett exempel på naturreservat I kommunen är Björstorps hage, bildat 1962. Reservatet består av hagmarker med ovanligt rik lundflora. Arter som trivs i området är bland annat svalört, vårlök, slok- och smånunneört, gullpudra, skogsbingel och Sankt Pers nycklar.[13] Ett annat exempel är Hästholmen-Ytteröns naturreservat. Det bildades 1975 och utgörs av skärgårdsmiljöer. I reservatet, som öven är klassat som Natura 2000-område, trivs arter som salttåg, saltgräs, strandkrypa, trift och havssälting. Reservatet rymmer även en av Sveriges sydostligaste våtmarker, Öppenskärsmossen, som är av stort vetenskapligt intresse på grund av det extrema läget.[14]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en minoritetskoalition bestående av Alliansen och Miljöpartiet. Koalitionen samlade 36 av 75 i kommunfullmäktige.
Koalitionen ersattes efter valet 2014 av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna. Partierna samlade 38 av kommunfullmäktiges 75 platser.[16] Samma koalition fortsatte styra i minoritet, med 35 av 75 mandat, efter valet 2018. Det innebar bland annat att Liberalerna fick ge upp sin fråga om valfriheten inom hemtjänsten.[17]
Valet 2022 ledde till maktskifte och Karlskrona-alliansen, bestående av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tog över styret. Kommunstyrelsens ordförande Emma Swahn Nilsson (M) kommenterade: "[...] jag ser oss som ett starkt majoritetsstyre och vi kommer driva hårt för att få genom vår politik, [...]. Vi kommer jobba för tryggheten, kommer stärka skolan och för akuta åtgärder som att fixa till kajerna".[18]
I början av 2020-talet stod tjänste- och servicenäringar för en stor del av sysselsättningen i kommunen. Bland arbetsgivare inom denna sektor märktes kommunen, regionen och Boverket men också Ericsson AB (informationsteknologi och telekommunikation) och Bergkvarabuss AB (bussbolag). Kabeltillverkaren NKT HV Cables AB, Karlskronavarvet genom SAAB Kockums AB och tillverkaren av jord- och asfaltpackningsmaskiner, Dynapac AB, dominerade verkstadsindustrin. Centralorten växte under 2000-talet och har blivit en betydande handelsstad. Även turismen var en ny och växande näring i början av 2020-talet.[10]
Kommunen har 66 319 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 36:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Karlskrona kommun 1970–2020[24]
År
Folkmängd
1970
59 209
1975
60 013
1980
60 141
1985
59 393
1990
59 054
1995
60 592
2000
60 564
2005
61 383
2010
64 032
2015
65 380
2020
66 515
Utländsk bakgrund
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 8 582, eller 13,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 64 348 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 321, eller 7,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 676 den 31 december 2002).[25]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlskrona kommun 64 348 personer. Av dessa var 7 061 personer (11,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[26]
I kommunen finns världsarvet örlogsstaden Karlskrona. Området består av befästningar, örlogsvarv, örlogshamn, den militära och civila staden samt "anläggningar i omgivningen som har haft betydelse för örlogsbasens försörjning".[27]Unesco motiverade utnämningen:[28]
”
Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.
Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.
Staden hade både namn och vapenbild efter sin grundare. Det var ursprungligen ett sigill, men användes som vapen. Efter den långdragna kommunbildningen, som slutfördes 1974 registrerades vapnet samma år i PRV för Karlskrona kommun. Av de i kommunen ingånde tidigare enheterna hade Fridlevstad, Jämjö, Lyckeby och Nättraby fört vapen, vilkas giltighet upphörde.
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
^Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
^”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 januari 2023.
^”Björstorps hage”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/bjorstorps-hage.html. Läst 11 januari 2023.
^”Hästholmen-Ytterön”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/blekinge/besoksmal/naturreservat/hastholmen-ytteron.html. Läst 11 januari 2023.
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^”Politik och mandatfördelning”. Internet Archive. Karlskrona kommun. 3 maj 2018. Arkiverad från originalet den 21 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180621115818/https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/. Läst 7 januari 2023.
^”Politiska styret i Karlskrona klart”. Sveriges Radio. 28 september 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7055165. Läst 7 januari 2023.
^Eriksson, Mikael; Ljungkvist, Matilda; Turner, Isaac (11 oktober 2022). ”Politiska styret klart i Karlskrona: Här är nya Karlskrona-alliansen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/politiska-styret-klart-i-karlskrona-efter-en-manad. Läst 7 januari 2023.
^”Kommunfullmäktige”. Karlskrona kommun. https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/kommunfullmaktige/. Läst 7 februari 2023.
^”Kommunstyrelsen”. Karlskrona kommun. https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/kommunstyrelsen/. Läst 7 februari 2023.
^”Nämnder”. Karlskrona kommun. https://www.karlskrona.se/kommun-och-politik/sa-fungerar-kommunen/politik-och-mandatfordelning/namnder/. Läst 7 februari 2023.
^Karlskrona - Vänorter Arkiverad 11 oktober 2006 hämtat från the Wayback Machine.
^”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
^Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^”Upplev världsarvet - Karlskrona.se”. www.karlskrona.se. https://www.karlskrona.se/varldsarvet-orlogsstaden-karlskrona/karta/. Läst 7 januari 2023.
^”Världsarvsutnämningen - Karlskrona.se”. www.karlskrona.se. https://www.karlskrona.se/varldsarvet-orlogsstaden-karlskrona/varldsarvet-orlogsstaden-karlskrona/varldsarvsutnamningen/. Läst 7 januari 2023.
Externa länkar
Karlskrona kommun
Wikimedia Commons har media som rör Karlskrona kommun.