Sevede och Tunaläns domsaga

Sevede och Tunaläns domsaga
domsaga
LandSverige
LänKalmar län
HovrättGöta hovrätt
Inrättad1858
Upphörd31 december 1968
Uppgått iVästerviks domsaga
Bestod av
Sevede och Tunaläns domsagas tingslag (–)
Sevede tingslag (–)
Tunaläns tingslag (–)
Redigera Wikidata

Sevede och Tunaläns domsaga var en domsaga i Kalmar län. Den bildades 1858 när Sevede, Tunaläns och Aspelands domsaga delades på två delar[1] och upphörde den 1 januari 1969 då den delades mellan Oskarshamns domsaga och den nybildade Västerviks domsaga.[2]

1 januari 1952 överfördes Lönneberga landskommun till domsagan från Aspelands och Handbörds domsaga.[3]

Domsagan lydde under Göta hovrätt.

Tingslag

Som mest låg två tingslag under domsagan, men efter den 1 januari 1936 minskade detta till ett, när Sevede tingslag och Tunaläns tingslag slogs samman enligt beslut den 18 oktober 1935 och bildade Sevede och Tunaläns domsagas tingslag.[4] Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 18 juli 1947) upphörde Vimmerby stads rådhusrätt och staden lades under domsagan och domsagans tingslag.[3]

Från 1858

Från 1936

Häradshövdingar

  • 1858-1892 Carl Georg Sparre
  • 1892-1912 Carl Oscar Björkman
  • 1912-1930 Otto Carl Johan Hanson
  • 1922-1956 Emil Bernhard Victor Severin

Geografi

Sevede och Tunaläns domsaga omfattade den 1 januari 1952 en areal av 2 141,58 km², varav 2 015,25 km² land.[3]

Valkrets för val till andra kammaren

Mellan andrakammarvalen 1866 och 1908 utgjorde Sevede och Tunaläns domsaga en valkrets: Sevede och Tunaläns domsagas valkrets. Valkretsen avskaffades vid införandet av proportionellt valsystem inför valet 1911 och uppgick då i Kalmar läns norra valkrets.

Källor

Noter

  1. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska central-byråns underdåniga berättelse för åren 1851 med 1855. Andra afdelningen: innehållande Folkmängden den 31 december 1860 inom rikets särskilda administrativa områden, samt efter hushåll eller matlag, kön och civilstånd, jemte vigde par, lefvande födde och aflidne, 1856-1860, församlingsvis.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1864. sid. 128. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1856-1860-andra.pdf. Läst 2 februari 2015 
  2. ^ Statistiska centralbyrån Folkmängd 31.12.1968 enligt indelningen 1.1.1969 Del 2. Kommunblock, judiciella och kyrkliga indelningar m.m. Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Sid. 79-80
  3. ^ [a b c] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 34-35, 37. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 140. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.