Svenska freds- och skiljedomsföreningen

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
För andra svenska fredsorganisationer, se svenska fredsorganisationer.
Hiroshimadagen. Svenska Freds anordnade en manifestation på Södergatan "Ströget" 6 aug 1987 i Malmö. Från stora högtalare hördes bombljudet och folk föll till marken, och blev så liggande i 5 minuter till tonerna av Verdis Requiem.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, oftast benämnd Svenska Freds, är en politiskt och religiöst obunden svensk fredsorganisation, som verkar för att avskaffa alla krig och krigsförberedelser genom omläggning av säkerhetspolitiken i en riktning som gynnar fred och nedrustning i Sverige och i världen i övrigt.[1] Föreningen uppger att de har cirka 9 000 medlemmar fördelade på sju lokalföreningar.[2] Svenska Freds grundades 1883 och har sitt säte i Stockholm.[3]

Ordförande sedan maj 2022 är Kerstin Bergeå[4] som efterträdde Agnes Hellström (2016–2022).

Föreningens centralstyrelse delar årligen ut Eldh-Ekblads fredspris.

Historik

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Föreningen bildades 1883 på Hotell Rydberg i Stockholm av bland andra publicisten och fredsagitatorn Klas Pontus Arnoldsson, som fick Nobels fredspris 1908.[3]

Under första världskriget hölls i juni 1915 en så kallad fredskongress i Varberg, där Svenska Freds var en av 200 deltagande föreningar. Kongressprotokollet översändes till alla världens regeringar. Ett flertal framträdande politiker och kulturpersonligheter har genom åren varit medlemmar i föreningen, nämnas kan Hjalmar Branting, Per Anders Fogelström och August Strindberg.

Svenska Freds har och har haft flera lokalavdelningar, vilka har uppstått och senare ofta avvecklats eller gått samman med andra lokalavdelningar. En speciell sådan var Vapenfriföreningen, som existerade från 1974 för att sedan avvecklas omkring 20 år senare. Dennvar en hybrid av fredsförening och facklig organisation för vapenvägrare. Botkyrka Fredsförening är ett annat exempel på en lokal förening, som numera gått upp i Stockholms fredsförening, men som på sin tid bland annat drev en skola i Bangladesh samt liksom andra lokala fredsföreningar hade en aktiv närradioorganisation.

Organisation och verksamhet

Föreningen finansieras huvudsakligen med offentliga bidrag från Arvsfonden och Folke Bernadotteakademin,[5]

Föreningen ger ut Fredstidningen Pax [6]

Föreningens centralstyrelse delar årligen ut Eldh-Ekblads fredspris.

Ordförande

Källor

  • Fredskonferensen i Varberg 1915

Noter

  1. ^ ”Idéprogram”. Svenska Freds. https://www.svenskafreds.se/foreningsinformation/ideprogram/. Läst 9 mars 2024. 
  2. ^ ”Svenska Freds hemsida: Om oss”. https://www.svenskafreds.se/om-oss/. Läst 3 maj 2022. 
  3. ^ [a b] Tomas Eriksson (11 februari 2023). ”De sista pacifisterna kämpar i motvind”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/livsstil/tva-dagar/de-kampar-i-motvind-mot-krig-och-nato-.2b7e5732-3442-455c-abf1-0809e8fbb0de. Läst 9 mars 2024. 
  4. ^ [1]
  5. ^ samt svenska staten.”Årsredovising 2021”. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. 19 april 2022. https://issuu.com/svenskafreds/docs/svenska-freds-arsberattelse_2021-final-enskilda-si. Läst 31 augusti 2022. 
  6. ^ ”Fredstidningen PAX | Svenska Freds - För hållbar fred i världen”. Svenska Freds. https://www.svenskafreds.se/vad-vi-gor/pax/. Läst 31 augusti 2022. 

Externa länkar

  • Officiell webbplats
v  r
Fredsrörelsen
Fredsorganisationer
Internationellt
Övriga länder
"Fredsmärket"
Nätverk och övrigt
Kursiva namn är före detta organisationer