Theodor Gomperz
| Theodor Gomperz | |
 | |
| Född | 29 mars 1832[1][2][3] Brno[4][5] |
|---|---|
| Död | 29 augusti 1912[6][1][2] (80 år) Baden[7][5] |
| Begravd | Döblings begravningsplats |
| Medborgare i | Kejsardömet Österrike och Österrike-Ungern |
| Utbildad vid | Wiens universitet  |
| Sysselsättning | Historiker, filosofihistoriker, antikvetare, politiker[8], professor, filosof[9], klassisk filolog, filolog[5] |
| Befattning | |
| Ledamot av herrehuset (1901–) | |
| Arbetsgivare | Wiens universitet |
| Maka | Elise Gomperz |
| Barn | Heinrich Gomperz (f. 1873) Rudolf Gomperz (f. 1878) Bettina Holzapfel-Gomperz (f. 1879) |
| Föräldrar | Philipp Gomperz |
| Redigera Wikidata | |
Theodor Gomperz, född 29 mars 1832 i Brünn (nu Brno i Tjeckien), död 29 augusti 1912, var en österrikisk filosof och klassisk filolog. Han var far till Heinrich Gomperz.
Gompers var professor i Wien 1869–1901. Bland Gomperz skrifter märks Herkulanische Studien (1865–1866), Beiträge zur Kritik und Erklärung griechischer Schriftsteller (1875–1907), Herodoteische Studien (1883) samt framför allt Griechische Denker (3 band, 1896–1909), en för sin tid utmärkt framställning av grekisk filosofi. Av självbiografiskt innehåll är Essays und Erinnerungen (1905).
Källor
- Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Noter
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Theodor-Gomperztopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6pk26zp, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: gomperz-theodor.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 56659, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Olomoucs vetenskapliga bibliotek, REGO, läs online, läst: 1 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гомперц Теодор”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Wer ist Wer.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
