Väggsidenbi
| Väggsidenbi | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Korttungebin Colletidae |
| Släkte | Sidenbin Colletes |
| Vetenskapligt namn | |
| § Colletes daviesanus | |
| Auktor | Smith, 1846[1] |
| Synonymer | |
| Baldersbråsidenbi[2] | |
 Väggsidenbi på renfana | |
| Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen | |
Väggsidenbi, Colletes daviesanus, är ett bi som är medlem av familjen korttungebin och släktet sidenbin.[1][2]
Beskrivning
Biets grundfärg är svart, men hjässan och mellankroppen har brunaktig päls, och på bakkroppen har bakkanterna på tergiterna[a] ljusa, täta hårband som ger den ett randigt utseende. Kroppslängden är rätt liten, 7 till 10 mm, hanen vanligtvis något mindre än honan. Förväxlingsarter är främst korgsidenbi men också finsidenbi och florsidenbi.[3]
Ekologi
Habitatet utgörs av ängar, vägrenar, skogsbryn och trädgårdar.[3] Väggsidenbiet samlar endast pollen från korgblommiga växter som mat till larverna.[4] Bland besökta pollenkällor kan nämnas korsörtssläktet, röllikesläktet, tusensköna, mattram, renfana, åkertistel[5], prästkrage och färgkulla[3]. Den kan emellertid besöka andra blommor för att äta nektar, som rosväxter, exempelvis brudbröd, och flockblommiga växter som björnloka. Flygperioden varar från mitten av juni till mitten av september.[5]
Fortplantning
Bona grävs ut i mer eller mindre vertikala, solexponerade ytor som sandstenklippor, sandtag, vägbankar, lerväggar och i mjukt murbruk. I hårt material har gångarna vanligtvis en eller två larvkammare längst in, medan de i mjukare material har en serie av 4 till 10 äggkammare på rad.[3][5] Kamrarna är fyllda med pollen som föda åt larverna. Larven övervintrar antingen som vilolarv (prepupa) eller, mera sällan, som vanlig larv[5]. Bona kan parasiteras av ängsfiltbi, vars hona lägger ägg i larvcellerna. Den resulterande larven lever av den insamlade näringen, efter det den förstört värdägget eller dödat värdlarven.[3]
Utbredning
Arten finns i större delen av Europa och angränsande delar av Asien, från de nordiska länderna i norr till Portugal, Italien och Serbien i syd samt från Storbritannien och Portugal i väst via Turkiet och Iran till nordöstra Kina och Sibirien i öst.[4][3]
I Sverige är arten ett av landets vanligaste sidenbin. Den finns från Skåne, över Öland och Gotland till Norrbottens kusttrakter.[3]
Även i Finland är arten vanlig. Den förekommer från Åland och sydkusten till sydvästra Lappland (södra Tornedalen) i nordväst, Norra Karelen i nordöst.[6][7]
Kommentarer
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Referenser
- ^ [a b] ”Colletes succinctus Smith, 1846” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=654767#null. Läst 13 maj 2023.
- ^ [a b] Amiet, F., Müller, A. & Neumeyer, R. (2014). ”Colletes daviesanus Smith, 1846 | väggsidenbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103079/details?lang=sv. Läst 13 maj 2023.
- ^ [a b c d e f g] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Väggsidenbi Colletes daviesanus”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/colletes-daviesanus-103079. Läst 13 maj 2023.
- ^ [a b] Kuhlmann, M. 2013 Colletes daviesanus . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 13 maj 2023.
- ^ [a b c d] G R Else (2023). ”Colletes daviesanus Smith, 1846” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/colletidae/colletes-daviesanus. Läst 14 maj 2023.
- ^ Juho Paukkunen (2019). ”väggsidenbi – Colletes daviesanus”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204383. Läst 13 maj 2023.
- ^ ”Väggsidenbi – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204383&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 13 maj 2023.
