Föglö församling

Föglö kyrka var sockenkyrka i Föglö församling från medeltiden till församlingen upphörde 2006.
Kartan visar Föglö församlings läge på Åland.

Föglö var en församling (socken) på Åland med samma gränser som Föglö kommun. Församlingen uppgick 2006 i nybildade Ålands södra skärgårdsförsamling.

Föglö tillhörde under den svenska tiden Åbo stift och från 1817 Åbo ärkestift i Finland. När det svenskspråkiga Borgå stift tillkom 1923 överfördes Sund tillsammans med övriga åländska församlingar dit. Församlingen tillhörde Ålands prosteri.

Föglö består av en ögrupp i Ålands södra skärgård och har vattengräns mot kommunerna Lemland, Lumparland, Vårdö, Sottunga och Kökar samt mot Sverige. Förbindelsen med fasta Åland har sedan slutet av 1950-talet upprätthållits av en skärgårdsfärja på rutten Svinö–Degerby (Föglölinjen).

Administrativa tillhörigheter

Föglö var sedan medeltiden moderförsamling i Föglö pastorat där också kapellförsamlingarna Kökar och Sottunga ingick.

Föglö församling (kyrksocken) delades på 1860-talet i två förvaltningsorgan med samma territoriella gränser, i enlighet med förordningen om kommunalförvaltning från 1865. Nybildade Föglö landskommun, numera Föglö kommun, övertog successivt världsliga uppgifter, medan församlingen behöll de kyrkliga.

I kyrkligt hänseende blev kapellen kvar under Föglö ytterligare några decennier. Kökar avskildes till eget pastorat enligt beslut den 20 september 1905,[1] medan Sottunga avskildes enligt beslut 1914 som verkställdes först 1927.[2]

Historia

Föglö församling hade medeltida ursprung. Kyrkan, troligen helgad åt Maria Magdalena, anges vara uppförd under 1300-talet.

De äldsta beläggen

Ortnamnet Föglö figurerar i dokumenten ett par gånger redan under 1300-talet. Det sker första gången i det danska itinerariet, även kallat Kung Valdemars segelled, som numera brukar dateras till början av 1300-talet.[3] Segelleden sägs över Åland gå från Lemböte till Kökar. Sedan fortsätter texten: ”Att märka är att mellan Kökar och Lemböte ligger en mängd öar vid namn Fyghelde”.[4]

Nästa gång Föglö nämns är den 25 augusti 1350. Då utfärdade kung Magnus Eriksson ett brev in Fygld[5] under sin resa till Reval.[6]

Själva socknen Föglö omtalas med säkerhet första gången den 12 juli 1480 i Stockholms stads tänkebok. I ett mål rörande ett slagsmål nämns Olaff i Nöta i Fogla sockn i Aaland (Olof i Nötö i Föglö socken på Åland).[7]

Traktens historia

Föglö har sedan urminnes tider präglats av stora segelleden mellan Sverige och Finland som passerade genom socknens vatten.

På 1620-talet blev byn Degerby ett viktigt etappmål för sjöfarare när hejderidaren Gustav Hansson Winberg (död ca 1648) anlade ett gästgiveri invid segelleden (nuvarande Utgård och Enigheten).

När Sverige förlorade Finland och Åland till Ryssland i början av 1800-talet blev Degerby gränsstation. En tullkammare inrättades och senare flyttade också lotsarna till Degerby. Bondbyn utvecklades till ett mindre samhälle och socknens centralort.[8]

Ortnamnet Föglö

Namnet Föglö har vållat ortnamnsforskarna åtskilligt huvudbry.[9] De äldsta skrivningarna är Fyghelde (cirka 1300), in Fygld (1350), Fogla sockn (1480), Föglath sochn och Föglat sokn (1491), Føglade sochn (1492), Føgelt sokn (1496), Fögelde sochn (1498), Fogel suckken (ca 1508), Ffögle (1516) och Ffögld sokn (1537). Det traditionella uttalet är Fögel.

Ortnamnsforskarna vet inte ens vad namnet ursprungligen har syftat på. Nu avser Föglö hela den ögrupp som kommunen omfattar. Någon by eller annan plats som gett upphov till namnet finns inte, vilket annars är det vanliga i den åländska skärgården (exempelvis har Brändö församling och kommun namn efter kyrkbyn Brändö).

Det enda säkra man kan säga utifrån beläggen är att slutleden inte ursprungligen är -ö utan något annat. Men vad? Det går inte ens att säkert avgöra var förleden slutar och efterleden börjar. Genom åren har åtskilliga tolkningsförslag lagts fram och de flesta har tänkt sig att namnet Föglö har någonting med fåglar att göra, att namnet skulle syfta på sjöfågeljakt eller god tillgång på sjöfågel.[10]

Det är en möjlighet. Men namnet skulle – till skillnad från nästan alla andra åländska ortnamn – kunna vara mycket gammalt och traderat av sjöfarare under åtskilliga sekler innan det första gången kom på pränt. Det skulle i så fall kunna förklara att namnet verkar vara så svårt att tolka.[11]

Byar

Föglö församling var uppdelad i följande byar:

Björsboda, Bråttö, Brändö, Bänö, Degerby, Finholma, Flisö, Granboda, Hastersboda, Horsholma, Hummersö, Jyddö, Järsö, Kallsö, Nötö, Prästlandet, Sanda, Skogboda, Sommarö, Sonboda, Stentorpa, Ulversö och Överö.

På medeltiden fanns också en by på ön Näversholma.

Kyrkoherdar

Kyrkoherdar i Föglö (listan är inte komplett):[12]

Ämbetstid Namn Levnadsår Övrigt
1601–1616 Ericus Laurentii Bång död ca 1616
1617–1640 Olaus Sigfridi död 1640
1640–1668 Ericus Nicolai död 1668
1670–1671 Gabriel Olai Hamnodius död 1671
1673–1691 Gudmund Rothovius död 1691
1692–1711 Daniel Andreae Mansnerus 1640–1710
1711–1737 Johan Stålbom 1661–1737 flykting 1714–1721
1714–1721 stora ofreden befolkningen på flykt
1737–1757 Andreas Backman 1689–1757
1759–1765 Petter Svebilius 1715–1765
1767–1809 Gustaf Allenius 1730–1809
1812–1823 Mattias Enegren 1768–1823
1826–1847 Anders Mikael Lundenius 1788–1847
1849–1861 Carl Ulrik Wessel 1805–1861
1864–1885 Klaes Adolf Karsten 1811–1885
1889–1892 Jakob Nordqvist född 1844 senare i Nagu
1893–1908 Karl Sixtus Olsson 1855–1937
1908–1938 Johan Edvard Törnroos född 1877 senare i Kumo
1939–1950 Gustaf Oberg född 1877
1963–1969 Arto Artur Javén 1927–1985
1970–1975 Alvar Andreas Donner 1913–1981
1975–1981 Johan Rafael Järnström född 1921

Referenser

Noter

  1. ^ Henriksson 1989, sid. 26.
  2. ^ Rönnlöf 2022, sid. 18.
  3. ^ ”danska itinerariet”. Uppslagsverket Finland. https://www.uppslagsverket.fi/sv/sok/view-170045-DanskaItinerariet. Läst 11 september 2024.  Tidigare har itinerariet ofta daterats till mitten av 1200-talet.
  4. ^ Zilliacus 1994, sid. 55 f.
  5. ^ ”SDHK (Medeltidsbrev)” (på latin). SDHK-nr: 6301. Riksarkivet, Stockholm. 25 augusti 1350. https://sok.riksarkivet.se/sdhk?EndastDigitaliserat=false&DatumFran=1350-08-25&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&EftermedeltidaAvskrifter=true&EftermedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=1&postid=sdhk_6031&tab=post#tab. Läst 11 september 2024.  Att Fygld avser Föglö råder knappast något tvivel om med tanke på stavningen i itinerariet (Fyghelde) och på vart kungen var på väg (Reval).
  6. ^ Nordberg 1995, sid. 97.
  7. ^ ”Stockholms stadsböcker från äldre tid 1474–1483 samt burspråk”. 1917. sid. 254. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/HildebrandE/titlar/StockholmsT%C3%A4nkeb%C3%B6cker1474/sida/254/faksimil?traff=w273_62&traffslut=w273_63&s_query=fogla%20sockn&s_from=0&s_to=29&s_text_filter=%7B%22sort_date_imprint.date:range%22:%221248,2024%22%7D&s_word_form_only=true&s_sort_field=sortfield&s_lbworkid=lb86653&hit_index=0. Läst 11 september 2024. 
  8. ^ Skogsjö 2009, sid. I:204 ff.
  9. ^ Solstrand 1988, sid. 157 f.
  10. ^ Huldén, Lars. ”Finlandssvenska bebyggelsenamn”. Föglö. https://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/228/foglo-foglo/. Läst 11 september 2024. 
  11. ^ Skogsjö 2009, sid. I:16.
  12. ^ Henriksson 1989, sid. 18.

Tryckta källor

  • Henriksson, Bjarne (1989). Prästmän på Åland under 500 år. Ålands högskola. Mariehamn: Ålands högskola. Libris 7851512. ISBN 9529012179 
  • Nordberg, Michael (1995). I kung Magnus tid: Norden under Magnus Eriksson : 1317-1374. Stockholm: Norstedt. Libris 7156826. ISBN 9119521227 
  • Rönnlöf, Björn (2022). Familjer och gårdar i Sottunga : ett släktregister för Sottunga med utbyar samt för Kyrkogårdsö och Långskär. Sottunga: Horsvik AB. ISBN 978-952-94-5473-0 
  • Solstrand, Per Henrik (1988). ”Ortnamnen i Föglö”. Föglö. Del II. ISBN 952-90027-6-9 
  • Zilliacus, Kurt (1994). Orter och namn i "Finska skären". Helsingfors: Konstsamfundet. Libris 8035086. ISBN 9519594892