Jyddö

Jyddö
By
Vargskärsgården i Jyddö (Jyddö gamla skola).
Vargskärsgården i Jyddö (Jyddö gamla skola).
Land Finland Finland
Landskap Åland Åland
Region Ålands landsbygd
Kommun Föglö
Församling Ålands södra
skärgårdsförsamling
Koordinater 60°05′19″N 20°31′44″Ö / 60.0887°N 20.52894°Ö / 60.0887; 20.52894
Folkmängd 13 (2023-12-31)[1]
Befolkades medeltiden
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Postort Föglö
Postnummer 22710[2]
Registerby 062-414[3]
Byns läge på Åland.
Byns läge på Åland.
Byns läge på Åland.

Jyddö är en by i Föglö kommun på Åland med 13 invånare (2023). Den ligger i den del av kommunen som kallas Vargskär och gränsar mot byarna Överö och Ulversö i norr, Bänö och Brändö i öster, Finholma och Horsholma i söder samt Nötö i väster. Bebyggelsen ligger på ön Jyddö, som numera genom landhöjningen har växt samman med Jyddö ön (i byn kallad enbart Ön), en större grannö i söder.

Jyddö har förbindelse med övriga Föglö söderut via Embarsundsfärjan över Embarsund.

I Jyddö finns samlingslokalen Vargskärsgården.

Jyddö hörde till Föglö församling fram till 2006, därefter till Ålands södra skärgårdsförsamling.

Historia

Liksom resten av Ålands skärgård befolkades Jyddö under medeltiden. Om den äldre historien vet vi inte mer än vad ortnamnet avslöjar: att ön en gång i tiden togs i besittning av en person med namnet Jodde. Namnet Jodde var ovanligt på medeltiden, men är belagt på 1300-talet i Uppland, Västmanland och Småland, men också i Tavastland. Hur det uppkommit vet namnforskarna inte säkert, men förmodligen är det en kortform av namn som börjar på Jo- eller Jor- (kanske av Jordan). Namnet är belagt också på andra ställen i Svenskfinland; i Karis och Ingå finns byar som heter Joddböle, som är en sammansättning av Jodde och ordet böle ’gård, nybygge’.[4]

Byn nämns första gången 1537, i den äldsta bevarade skatteboken. Då fanns tre bönder: Nils Persson, Mats Olofsson och Per Olofsson. Tre gårdar har byn haft också i fortsättningen. Någon enstaka gång redovisas fyra eller två bönder, men det torde bara ha varit tillfälligt eller bero på något misstag.[4]

  • nr 1, Västergård (i folkmun Grannas och tidigare Larsas)[5],
  • nr 2, Östergård och
  • nr 3, Norrgård.[6]

Livet i byn på 1770-talet

Den första kartan över Jyddö upprättades 1773–74. Lantmätaren Adolph Robert Helleday ger en utförlig beskrivning av böndernas villkor. De ägnade sig i huvudsak åt jordbruk och fiske. Jordbruket var mest inriktat på boskapsskötsel, fisket på strömmingsfångst. Varje hemman kunde årligen salta in och sälja tre tunnor strömming. Bönderna kunde också avyttra några lispund ost och en del kreatur på sina resor till Stockholm. Detta var de enda inkomster de hade för att betala kronoutlagorna (skatterna) och bekosta inköp av spannmål, hö, halm, salt, timmer, näver, gärdsle, stör, lin och hampa samt annat de behövde.

Någon direkt skog fanns inte i Jyddö. I ängarna på hemlandet växte björk, al, ek samt en del hassel, ask och asp liksom enbuskar. På Ön och holmarna björk, al och en. Alen och enbuskarna gav ved att elda med, men timmer (till hus) samt gärdsel och stör (till gärdsgårdar) köptes från andra byar.[7]

Osttillverkning

Osttillverkningen som nämns på 1700-talskartan var en näring som Föglöbor och kanske särskilt invånarna i Vargskär samt i Husö i Sottunga var kända för. Osten exporterades såväl till Stockholm som till Åbo. När Weckström sammanställde sitt geografiska lexikon i början av 1850-talet noterade han om Jyddö: ”Här tillverkas ost.”[6]

Osten kallades för det mesta Ålandsost, ibland Föglöost. Åboprofessorn Per Adrian Gadd skrev 1759 att den ”täflar ofta med mången Parmesanost om företrädet”, medan geografen och lantbrukaren Eric Tuneld var lite mer återhållsam och konstaterade 1773 att osten från Åland var en av de bästa som tillverkades i Sverige.[8]

Vargskärsgården

I byn finns samlingslokalen Vargskärsgården, som ägs av drivs av den ideella föreningen Vargskärs byalag r.f. Vargskärsgården uppfördes 1910 som skolhus för klasserna I–VII. Skolan startade 1912 som Vargskärs folkskola, men namnet ändrades senare till Jyddö skola. Byalaget hyrde skolhuset från 1975 och fick 1983 köpa tomt och byggnader av kommunen.[9]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Jyddö 1970–2020[1]
År Folkmängd
1970
  
 19
1980
  
 14
1990
  
 12
2000
  
 13
2010
  
 9
2020
  
 7

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] ”Invånarantalet i byar och stadsdelar 1905–2023” (excel-fil). ÅSUB, Ålands statistik- och utredningsbyrå. https://www.asub.ax/sv/befolkning-befolkningens-storlek-och-struktur-tabeller. Läst 6 augusti 2024. 
  2. ^ ”Postnummer by/område på Åland”. Åland Post. http://www.alandpost.ax/privat/skicka-brev/postnummer-pa-aland/postnummer-byomrade-pa-aland. 
  3. ^ ”Kommuner och byar 2013” (excel-fil). Lantmäteriverket. https://www.maanmittauslaitos.fi/sv/information-om-lantmateriverket/organisation/statistik. Läst 6 augusti 2024. 
  4. ^ [a b] Skogsjö 2009, sid. I:678.
  5. ^ Skogsjö 2009, sid. I:683.
  6. ^ [a b] Weckström 1852, sid. 35.
  7. ^ Skogsjö 2009, sid. I:680.
  8. ^ Skogsjö 2010, sid. 280 f.
  9. ^ Botnia-Foto Ab 2004, sid. 261.

Tryckta källor

  • Dahl, Göran (1994). Bomärken på Åland. Mariehamn: Ålands Folkminnesförbund. Libris 8034161. ISBN 951-95220-6-9 
  • Skogsjö, Håkan (2009). Familjer och gårdar i Föglö : från stormaktstid till nutid. Mariehamn. ISBN 978-952-67154-3-8 
  • Skogsjö, Håkan (2010). Ett svunnet Åland. Mariehamn. ISBN 978-952-67154-5-2 
  • Botnia-Foto Ab (2004). Vår hembygd Åland 2003. Mariehamn. ISBN 952-5176-32-0 

Webbkällor

  • ”Kartplatsen”. Jyddö. Lantmäteriverket (Finland). https://asiointi.maanmittauslaitos.fi/karttapaikka/?lang=sv&n=6678980.019&e=140544.259&zoom=10. Läst 1 september 2024. 
  • Weckström, Mathias (1852). ”Geografiskt-statistiskt lexikon öfver Finland 1851. Åland”. sid. 35. https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/1908051?page=36. Läst 5 september 2024. </ref>